Lever

Tänkte ge mig på ett litet blogginlägg. Annars är det rätt fullt upp med allt och inget. Alla möblerna är på plats och vi har sovit här i en veckas tid. Massor av saker kvarstår att dona med men nu koncentrerar vi oss på att få lägenheten helt tom och städad. Tom är den iaf snart och det tog bannemej tid. Jisses vad man kan samla på sig saker. Har skänkt och slängt som aldrig förr vill jag lova. Så då återstår de tradigaste - STÄDNINGEN. Och mitt i allt så måste man ju jobba också. Önskar jag hade semester att ta ut just nu men det har jag ju tyvärr inte :( . Så det suger. Men det ska väl hinnas med antar jag. Händer inte mycket annat än hus och jobb just nu. All social verksamhet har fått läggas åt sidan och jag känner mig både tråkig och taskig när folk vill umgås och jag måste säga nej men jag känner mig så sjukt stressad att hinna allt. Isak tycker inte alls öm det heller, han har varit jättegnällig dessa 2 veckor för att vi har haft så fullt upp. Och man kan ju inte ha med honom för han pillar på precis allt han inte ska och lyssnar inte för fem öre. Ibland känns det så hopplöst att man drar håret av sig. Så det var skönt i förra veckan på vårt "efter inskolningssamtal" att få höra vad personalen tyckte om vår lilla son för det var det lovord om än det ena och än det andra så man satt och växte en centimeter för varje komplimang (Så jag blev jävligt lång). Den absolut bästa var nog: "Om alla barn vore som ISak så hade vårt jobb varit världens lättaste". Gud vad skönt det är att få höra sånt från dom som tar hand om ens lilla underverk. Sen kan man ju hoppas att hans blivande högstadielärare säger samma sak om honom ;).

RSS 2.0