Då var dagen kommen
Efter 3 dagars inskolning var det nu dags (Och jag tror inte fler dagar hade hjälpt mig) att lämna Isak att vara utan mig på dagis. Dessa 3 dagar har gått bra, jag har mest tagit hand om honom själv men fröknarna har ju absolut funnits där och tagit kontakt med Isak. Det är 3 härliga fröknar eller vad man kallar dom. Och vi har ju haft tur, vi fick det dagiset vi ville. Långt ifrån alla får ju det. Men ångesten infinner sig ändå men det hade kvittat vilket dagis, jag hade ändå kännt så. Och jag vet att jag är löjlig, det har jag blivit matad med så många ggr just nu att jag skakar av mig det och bara erkänner. JA, JAG ÄR STÖRTLÖJLIG!! Så, nu vet ni det.
Jag är fullt medveten om att Isak behöver det, att Isak mår bra av det, att personalen kan ta hand om honom med mera med mera. Men det spelar ingen roll, för mig känns det jättejobbigt att lämna. Redan igårkväll när jag skulle lägga mig tog ångesten över och jag bara grät och grät. Imorse innan Isak vakna grät jag en skvätt. Och när jag sen lämnat Isak (vilket gick jättebra, en ur personalen tog honom och sen satte dom sig att leka, jag pussade och sa hejdå) så satte jag mig i bilen och fällde flertalet tårar på vägen till Ystad. Men nu ska jag snart hämta, om ca en timme ska jag få tillbaka min pojke.
Passade på att storhandla idag, skönt för Isak att slippa följa med. Blev Willys så nu har vi mat hemma minsann. Blev inte så himlans dyrt som jag trodde. Har gjort en matlista över hela maj månad som vi SKA följa denna gången. Känns extra viktigt nu med en lista och att vi faktiskt har saker hemma. Så kan man ta fram frysta saker kvällen innan och sånt. Senast 17.30 ska maten vara serverad och sen intar Isak sin välling strax efter klockan 19. Har ju fått börja lägga tidigare nu när vi måste dra upp honom ur sängen tidigare.
Kom förresten på när jag stod på Willys att jag igår när jag pantade burkar på Ica glömde trycka ut pantkvittot. Hur förvirrad får man lov att vara? Men grattis iaf till personen som kom efter mig, hoppas de 40:- extra satt fint!
Nä, städa lite kanske? Vad ska man annars göra för att fördriva tiden???
Jag är fullt medveten om att Isak behöver det, att Isak mår bra av det, att personalen kan ta hand om honom med mera med mera. Men det spelar ingen roll, för mig känns det jättejobbigt att lämna. Redan igårkväll när jag skulle lägga mig tog ångesten över och jag bara grät och grät. Imorse innan Isak vakna grät jag en skvätt. Och när jag sen lämnat Isak (vilket gick jättebra, en ur personalen tog honom och sen satte dom sig att leka, jag pussade och sa hejdå) så satte jag mig i bilen och fällde flertalet tårar på vägen till Ystad. Men nu ska jag snart hämta, om ca en timme ska jag få tillbaka min pojke.
Passade på att storhandla idag, skönt för Isak att slippa följa med. Blev Willys så nu har vi mat hemma minsann. Blev inte så himlans dyrt som jag trodde. Har gjort en matlista över hela maj månad som vi SKA följa denna gången. Känns extra viktigt nu med en lista och att vi faktiskt har saker hemma. Så kan man ta fram frysta saker kvällen innan och sånt. Senast 17.30 ska maten vara serverad och sen intar Isak sin välling strax efter klockan 19. Har ju fått börja lägga tidigare nu när vi måste dra upp honom ur sängen tidigare.
Kom förresten på när jag stod på Willys att jag igår när jag pantade burkar på Ica glömde trycka ut pantkvittot. Hur förvirrad får man lov att vara? Men grattis iaf till personen som kom efter mig, hoppas de 40:- extra satt fint!
Nä, städa lite kanske? Vad ska man annars göra för att fördriva tiden???
Kommentarer
Trackback
