jessicavarld

Jag känner mig rent färdig nu, på gränsen till utmattad. Sen i måndags har nätterna varit katastrof. Och visst, jag vet att många mammor lever med detta länge att nätterna är jobbiga men dom är vana vid det, jag är van vid att min gosse sover minst 12 timmar i sträck. Nu har man fått vara vaken större delen av natten och inte nog med att man är vaken utan man känner stor oro och förtvivlan och vet inte riktigt vad man ska göra. Jag ligger och lyssnar så att han andas, jag går runt och bär och vyssar och tröstar, ger dricka och försöker göra vad jag tror är bäst för honom. Efter onsdagens besök hos läkaren var natten pest med en son som var vaken mellan 3-6 och sen upp igen vid 7,30. Den morgonen verka han iaf piggare och hans feber var nere på 37.5 så det är ju inte någon feber direkt. Var en runda på Boan med en kollega och sånt. Tog tempen igen vid 15 tiden och även då var den 37.5.  Efter maten kändes han riktigt varm och han var ledsen och hängig, det var då bara lite mer än 2 timmar sen jag tagit tempen sist men termometern visa på 40 grader. Får man panik eller vad? Så jag ringde sjukvårdsupplysningen men även dom precis som all annan sjukvård säger att man inte ska oroa sig. Min unge är inte sig själv, han har hög feber och verkar inte må bra och jag ska inte oroa mig. Har du några barn själv hade jag lust att fråga. Så det var att försöka ge vätska, mat är bara att glömma, om han får i sig en halv flaska välling så får man vara nöjd med det. Men vätska så fort och ofta jag bara kunde få honom att ta en slurk. Denna natten blev ännu hemskare, tempen låg hela tiden över 39 grader och han var allmänt eländig.  Tog med mig honom ut från sovrummet och lade honom i vagnen och mig själv i soffan för att inte störa Patrik som vi tydligen hade gjort natten innan. I snitt var 20 min fick jag sätta mig och trösta Isak för han blev ledsen. När Patrik gick upp vid 7 tiden så hade jag fortfarande inte sovit en blund, vi flytta då in i sängen och jag fick iaf 1 timmes sömn.  Febern fortsatte och när den låg på 40.3 ringde jag tomelilla kliniken igen och fick komma in. Dom tog igen halsprov men denna gång även blodprov. Visa sig att Isak har höjd bakteriehalt i kroppen, samt att hans lungor rosslar och hans hosta låter inget vidare så nu fick vi pencillin så han inte skulle utveckla lunginflammation. Varför tog dom inte blodprov redan i tisdags??  Kvällen fortsatte i hög feber men försökte ge honom så mycket vätska jag kunde förmå honom att dricka. Inatt när han vakna var tempen 39.9 så  återigen febernedsättande, dricka, baddande av panna och vyssning. Men lite bättre sömn har jag ändå fått.

Nu är det helg och alltså skulle Patrik ha varit hemma och kunnat ta Isak så jag skulle kunna få sova. det är ju inte bara att man fått dålig nattsömn, att gå och ha hand om honom hela tiden är påfrestande också. Men Patrik körde tidigt imorse iväg till bilmässan i Göteborg och kommer inte hem förrän sent ikväll. Alltså kunde han inte ta Isak inatt för han skulle upp.  Jag tror verkligen inte han förstår hur jobbigt det är. Jag hade ALDRIG åkt iväg sådär medans Isak är sjuker, inte en chans. Samtidigt skulle det inte falla mig in att säga åt honom att han inte får åka, det är ju upp till honom. Jag sa igår att jag önskade han skulle stanna hemma men det gav inget gensvar. Så jag får ännu en dag ta Isak helt ensam. Visst, jag skulle kunna ringa efter min mamma men jag vet att hon har annat att göra och jag vill inte hon ska strunta i det bara för att hjälpa mig. Det var faktiskt inte min mamma jag skaffade barn tillsammans med.